Däckare i urval del 1

När meterologerna hotar med -16 (eller kallare!) känns båtsäsongen fånigt avlägsen - men för den sakens skull kan ju inte bloggen bara ligga i total träda!

Därför tänkte jag dela med mig lite av de bilder på liknande båtar som faller mig i smaken och som jag stött på i olika sammanhang.


Se här en stilig rundgatting som jag fotograferade i Karlbergskanalen i somras. Masten säkerligen fälld så man kommer ut under broarna. Hon är riktigt fin i linjerna med snygg styrhytt. Jag såg inget avgasrör som skvallrade om tändkula, men man kan ju alltid hoppas.


Här en annan skönhet som jag hittade på blocket. Troligen plastat däck och äldre styrhytt. Hon är klart högre i aktern än Svea med ett högt utanpåliggande roder. Jag gillar den stiliga nedgångskappen och den vackert trärena masten.


På den här madamen har någon riggat båten för segling och delvis lagt nytt däck ser det ut som. Jag gillade stuket och båtens "uppsyn". Vore spännande att veta om hon seglar bra!


Slutligen en helt underbar bild på fiskebåten Asta som här ses gå för fulla spjäll mot hamn, förhoppningsvis upplastad med fisk till någon nervöst väntande transport. Man kan bara föreställa sig hur det känns att stå där på akterdäck och insupa dofterna och känslan av träbåt, färskfångad fisk, motorljud och propellervibrationer - och havet.

Mera snö & varvstomten

Det brakade ned en decimeter till i går natt som jag slagit bort från båthuset. Det blir fina vallar!


Vilka drivor! Nu står nog båthuset stabilt i alla fall!


"Det skulle finnas en varvstomte som gick här och bevakar snöläget!" tänkte jag och vände mig om för att se mina pulsande spår i snön, och insåg att det ju är jag som är den varvstomten! <:-)=

PS: 134 dagar kvar!!!

Snöstorm & båthus

När snöstormen på allvar började frusta runt knutarna vid midnatt igår och snöflingorna flög helt horisontellt, krängde jag på mig alla kläder jag äger och körde till båten för att se om båthuset stod kvar. Som ni ser ovan gjorde det tack och lov det. Svea står i en svacka där det ofta är lä.


Man kommer inte riktigt ifrån att det kommer komma snö på båhustaket om man inte vill ha ett jättehögt båthus (som vinden har ännu roligare med...) så det var lite puttande med levangen innan all snö var på backen. Snö är tungt. Se vad det bågnar.


Det är nog dags att sätta dit presenningarna på kortsidorna nu, och med tanke på hur mycket det har snöat bara under dagen idag kanske det till och med blir en tur till mysiga varvet inatt igen!

Säsongens 10 lärdomar

Här är våra 10 viktigaste lärdomar efter vår första säsong med Svea:



1, Sätt inte an riggen så jäkla hårt på en träbåt. Då tar hon in vatten! Vätan hann upp till durkarna innan vi hann märka vad som höll på att hända. Detta efter att vi hade tajtat hem som på vår tidigare rejsiga plastsegelbåt - dvs jättejättejättehårt. Det var alltför lätt att ta hem mycket med Sveas enorma vantskruvar och rejäla vant. Nä, easy does it - och räcker mer än väl på denna madame.

2, Lita inte på gamla batterier. Kasta ut gammalt skräp, köp nytt fräscht om du är tveksam och håll koll med bra laddare, syraprovre och vatten. Se även till att inte ha automatlänsen kopplad dirtekt till batterierna jämt. Steg två i just denna följetong för vår del blir en systematisk och succesiv renovering med tudelat elsystem med bevakning och effektivare laddning. El är viktigt.

3, Skaffa jätterejäla bränslefilter. Det växer ett satans påfund i form av elakartad gelé i all dagens diesel, och gårdagens filter fixar inte biffen. Vi kommer aldrig glömma när vi drev i kolmörkret i Mälaren när vi tillslut hade fått soppatorsk. Vinden tilltog snabbt, regnet smattrade och vi var jättetrötta hela familjen. Detta får ICKE hända igen. Bort med gammalt och in med nytt rejält filtersystem som har god kapacitet och som renar och filtrerar utan att klaga.

4, Gasreglaget måste fungera tveklöst och helt utan fel. När vi skulle smörja upp vårt gamla vackra stativ gav det istället slutligen upp efter en lång och trogen tjänst pga en gammal felaktig montering. Istället för att försöka fixa det gamla stativet med tveksamt resultat bytte vi till ett helt nytt. Många lärdomar vid monteringen där. Kvar lite finjustering, men vi fick plötsligt en båt som var mycket lättare och säkrare att manövrera.

5, Sänk ambitionsnivån på sjöutflykterna med barn ombord. Finns det verkligen ingen fin vik runt hörnet? Vi fann badparadiset "Klacken" endast 10 minuter bort från hemmahamnen, och till Tvättfatet hann vi lungt och stadigt på en halvtimme (se bilden ovan).

6, Låt resten av rustningen av skutan ta tid när hon väl är sjösatt. Maj är ändå inte sådär jättemysigt och varmt, och du har säkert stressat som sjutton för att få henne klar för själva sjösättningen. Unna dig nu en liten paus innan du kör på med att rigga och fylla båten med allt onödigt du hastigt och på impuls har köpt på båtmässan - för de grejjerna passar ändå inte för du har inte tagit dig tid att i lugn och ro ta mått på båten först...

7, Gå inte på höstens båtmässa för den är så vanvettigt tråkig och meningslös.

8, Konservera motorn samma dag båten kommer upp så slipper du tänka på det sen. Eftersom du ändå varmkör motorn - byt olja och filter så slipper du även tänka på det till våren, och korrosionskyddet är dessutom bättre. Ta även bort eventuella snäckor samma dag , annars sitter de där och hånler.

9, Planera och gör allt för att resa båthuset senast samma vecka som båten kommer upp. Annars sker det i november, och november är ett kallt och blött gyttjeinferno som du kommer hata innerligt.

10, Ta en paus från båten när hon står på land. Skriv ned allt du vill göra och stryk sedan minst hälften.

Nedräkningen har börjat! - 147 dagar kvar..!

Sol på varvet!

I novembers fjärde soltimme kastade vi snabbt på oss alla våra kläder och traskade ut och iväg till varvet för att få lite värmande ljus på oss! Medhavda äggamackor och kaffe avnjöts i gassande solsken!


Båten fick sig en snabbtitt den med - allt såg bra ut, men nu får hon - och vi - vila ett slag.

Konservering och oljebyte

De hade stängt av det rinnande vattnet på varvet. Typiskt. Alla skötsamma båtägare borde rimligtvis ha vinterkonserverat sina ögonstenar, så de stänger av systemet. Varför det? Frosten har ju knappt visat sig! Nåväl. Jag trodde att det skulle räcka med några hinkar sjövatten för att varmköra motorn - det fungerade ju bra med vår förra segelbåt.


I med K-sprit och injektorrengörare och sedan starta upp. Skillnaden var bara att vi i segelbåten hade en liten encylindrig sjuhästars diesel. Det här är en fyrcylindrig best på 65 hästar. Det är lite mer att kyla av om man säger så... Mina fyra uppkånkade hinkar sögs ur på mindre än en minut och nålen på värmemätaren rörde sig inte en mikrometer.


Så jag kapade till lite slang och riggade upp en klassisk återvinningslösning istället. Att jag inte kom på det lite tidigare...! När motorn sedan var varm spädde jag i 50% glykol och körde en stund till. Klart!


När motorn ändå var varm och jag hade rätt grejjer på plats bytte jag olja och filter. Jag är nöjd med att det blev väldigt lite kladd, även om man förstås har en nollvision... Men hur man än gör blir det några droppar här och några droppar där. Bara att torka och se glad ut.


Sedan var det dags att göra bokslut på antalet gångtimmar, och i år kan läggas till handlingarna en gångtid på 97 timmar.

Påminn mig att aldrig aldrig mer...

...gå på höstens båtmässa. Jag blir alltid lika besviken och undrar varje år varför jag glömmer bort detta.

Varför? undrar du.

Skepparen med nyss upplagd båt är inte imponerad av:

1, Parkering 90 SEK
2, Inträde 130 SEK
3, En kopp kaffe och trist fralla 70 SEK
4, Efter två timmar en jucie och en chokladboll, 53 SEK.
5, Kapokkuddar, kapokkuddar, åter kapokkuddar - och fallavlastare.
6, Jeannarconariabåtar för miljoner - och det innan de ens är utrustade(?). Jag ser verkligen inte skillnad på dem. Jag försöker!

Den enda frågan man numera ska ställa sig är skall jag bajsa fram eller bak? Längsgående eller tvärställt pentry? Sen är det INGEN synlig skillnad. None. Nichts.

Resten på mässan är "Glada Lasses Polermedel På Allt Från Kopparkittel Till Gelcoat AB" (vi har varken eller) och typ dammsugarmustycken i grälla färger... Äntligen.

343 spänn för vad? ...och bara trist.

Påminn mig att aldrig aldrig mer.

Namnval i retroperspektiv

När vi köpte Svea hette hon som synes "Gotte" efter förre ägarens farfar (eller morfar?) som hette Gottfrid. Så hade hon hetat i tre år. Vi enades dock snabbt om att en 65-årig dam av många olika skäl inte kan heta "Gotte", så vi började spåna på ett nytt namn - trots det obestridliga faktum att man av hävd inte döper om en båt.

Fast det förutsätter att man byter från ett namn som är helt korrekt, och vi menar att en båt inte kan vara döpt till ett manligt namn försåvida hon inte är en bogserbåt, och det är hon ju inte.

Därför faller den första regeln, och jakten på ett nytt kvinnligt namn tog sin rättmätiga början.


Vi hade tre tidsenliga finalförslag som åkte upp på tavlan så man kunde testa dem ett litet tag innan vi tillslut valde "Svea". Just "Svea" vann eftersom båten ju är ett stycke unik svensk kulturhistora, så det namnet kändes mest rätt och har fungerat alldeles utmärkt under det dryga första året.

När vi har gjort lite efterforskningar om Sveas histora har vi fått reda på att Svea även har hetat "Smack" och "Vilda" men vi tycker att Svea är ett bättre namn, och dessutom hette hon säkert något helt annat när hon sjösattes i Östergarn den där dagen 1945.

Nu har alltså svarta tavlan sett ut precis som på bilden ovan sedan dess, men nu är det dags att sudda och använda den för jakten på ett annat namn, eftersom besättningen här hemma glädjande nog växer.

November på varvet - blä.

November på varvet är verkligen inte kul. Det regnar alltid, det är alltid kallt, bråttom och kolsvart och inte en käft i sikte. Ändå måste man vara där.


Trots att vi rest täckställningen och slagit i pålskorna så hade vi ju inte dragit fast dem med skruv då skruvdragaren hade slut på orken sist. Här ses avståndet mellan nedslagen sko och ställningens position, säkert 3 dm endast med hjälp av ren vindkraft.


Därför hade täckställningen flyttat sig nästan en halvmeter och stod och gnagde mot styrhyttstaket. Illa! Detta åtgärdade jag givetvis, samt satte upp tvärslår på diagonalen för att stärka upp mästerbygget.


Ställningen flyttade sig förra året också innan vi hade satt dit stolpskorna! Se här en bild från 2008 hur snett huset stod en dag då vi om dit.


Istället för otympliga lattor i taket för att förhindra pölbildning i presenningen och för att ytterligare stadga upp ställningen sätter jag spännband i kors i varje "takruta" istället för plank. De är lätta att förvara, smidiga att sätta upp och fungerar toppen.

Härnäst skall presenningar på kortsidorna upp och motorn vinterkonserveras samt båten tömmas på lite bråte. Sen kan besättningen äntligen pusta ut ett litet tag!

PS: 177 dagar kvar till sjösättning!

Det ÄR roligt att ha en träbåt...

Så var det dags...

Då hösten framskridit med rasande hastighet och regnen har avlöst varandra var det högsta dags att göra något för skydda båten - dags att resa båthuset! Delar av brödraskaran intog varvet i benmärgskyla, mörker och givetvis - strilande regn...


Först bars materialet fram av villiga kontorsarmar.


Dessa tog sig snart formen av ett hus....


Här syns resultatet av för mycket kroppsarbete! Notera att innerpressenningen är uppsatt utanpå båthuset i år - kommer mao inte bölja ned på insidan som det gjorde förra året och därmed samlade upp kondensvattnet i stora hängande pölar.


Se så tjusigt!


En ren njutning att veta att båten står torrt, och att det är ett helt år tills fanskapet skall byggas upp igen. Stolpskorna drog jag i backen och spände ned alla presseningar. Kvar är efterdragning, några tvärslår och spännband på diaglonalerna samt givetvis pressarna för ändarna. Jag var klar vid halv 12.


Sveas besättning denna afton. Varmt tack till bröderna!!!

Det ÄR kul att ha en träbåt, det ÄR kul att ha en träbåt, det ÄR.................

Slask??

Det är inte rättvist! Vi har ju precis tagit upp båten och bara tömt lite system på vatten och väntat på rätt tillfälle att resa vår eminenta täckställning i strålande höstsol, och vad händer...?

Höst höst höst...

Jag undrar om det beror på det faktum att man egentligen inte vill avrusta som gör man aldrig hittar tillräckligt tid att göra det i lugn och ro? Ikväll fick jag efter morgonens fasansfulla frostattack lite eld i baken och åkte ned till båten när resten av besättningen knoppat in.


SB-batteriet kopplades till favoriten C-Tekladdaren för att vinterfyllas.


Ur den här väl undangömda tappen tömmer man vattnet ur den vattenburna värmeslingan. Man måste inte göra det, men jag var osäker på hur mycket glykol vattnet innehöll.


Vattnet såg tillräckligt blått ut för att fungera som antifrysmedel i denna lilla skål plus septiktank.


Därefter diskade jag några överblivna skräpiga kaffekoppar med den kvarvarande mängden färskvatten som fanns kvar, samt demonterade tanken och tömde det allra sista över relingen. Därefter kopplade jag in elementet för att få ut all kvarvarande fukt ur kölarna och hålla fryspunkten på avstånd tills vi hunnit konservera motorn. FV-tanken fungerar som utmärkt elementställ. Jag lyfte undan alla durkar i kajutan för att få maximal cirkulation och dubbelkollade att vi hade en liten glip i skylighten så fukten hittar ut.


Sedan hade i all hast två timmar gått åt och det var dags att knalla hemåt. Nästa gång skall vi konservera motorn och tömma båten på alla tusentals skut-doftande prylar. Mums.

Steget efter det är att få upp täckställningen. Mums igen.

Rent skepp - hårt arbete!

Med en snäckig träskuta på land finns bara ett sätt att snabbt få bort de hemska odjuren; fysiskt avlägsnande medelst skrapa. Med en kraftig högtryckstvätt slår man tydligen in fukt djupt i träet och riskerar frostsprängningar om fukten inte hunnit ut innan kölden kommer, och det gör den ju snart. Dessutom är det inte säkert att snäckorna släpper för det!


Vi inhandlade därför denna ergonomiska skönhet (som är till för lim...) och den fungerade som synes utmärkt, även om det var hårt arbete för kontorskroppen att få bort vartenda liten havstulipan.


Se så vackert!


Men det räckte inte. Så fram med nästa borstskrubbare och påt' igen. Med denna "svinto på handtag" som jag hittade i förrådet jämnade jag ut tjärlagret och fick bort de flesta ojämnheterna på hela skrovet.

När det äntligen var klart sträckte Rune på halsen från Hambos undersköna sittbrunn och deklamerade högtidligt att "Nu är det lunch!"


"Äntligen!" hojtade jag tillbaka och skuttade med lätta steg ned till vattnet och satte mig vid mastskjulet i solen och inmundigade medhavd matsäck. Godaste och mest välförtjänta koppen kaffe på mycket länge!


Sista timmarna ägnades åt att få överdelen på båten ren. Friborden och relingen utvändigt fick sig en avfettad skrubbning med en bra och lagom mjuk borste, och här ses styrhyttstaket åter sakta men säkert bliva vitt.

218 dagar kvar till sjösättning

Tidigt i höstmorgonottan puttrade jag iväg med Svea till varvet för torrsättning - årets absolut sorgligaste dag. Landstyrkan anslöt tack och lov på varvet med årets godaste tonfiskmackor! Det var rejält sommarvarmt i solen, flera var sugna på att masta på och segla iväg! SV 8 m/s - tack och lov lä inne vid varvet. Upptagningen gick som smort för oss med seaquipstöttor och pallvirket från förra året.

Så här går det till att torrsätta på vårt varv:

Först får Svea och besättningen åka slipvagn uppför en backe fram till kranen.


Sedan läggs kranens sling under båten. Första året hade vi en strafflina mellan slingen, men det hoppar vi över numera, risken att de glider är minimal eftersom hon ju är så rak under.


Sedan kommer den mest surrealistiska delen av torrsättningen: Svea lyfts skyhögt över Hambo och Mats R10:a medan vi sliter med att rycka fram stöttor och pallvirke på den i sista stund anvisade slutliga platsen.


Här ses jag andas ut efter Sveas luftfärd, men OJ vad med snäckor...!


Som synes har vi ett inte så litet saneringsarbete framför oss, och vi bestämde på stående fot att hela botten skall få ett rejält lager black varnish i vår till skillnad från i våras då vi endast bättringsmålade, och det straffade sig tydligen...


Här ses resultat före och efter högtryckstvätt. Vi får helt enkelt ta fram en skrapa och borste!


Uppställd och klar, 218 dagar kvar...

Nu börjar landsäsongen - som bisarrt nog är rätt mycket längre än sjösäsongen...!