Mastkränkning och belöning

Lagom tills masten skulle på och allt äntligen var klart hade någon okänd varvskamrat haft lite för bråttom. De hade flyttat vår mast med flera trista skador som följd. Dels var fernissan rispad in till träet på flera ställen, masten nedlagd på kablaget som var klämt och hade rappat ur sina fästen, topplanternan fått sig en rejäl kyss (vi får väl se om den funkar...), förstagsprofilen hängde i en vådlig båge samt de nyinoljade vantskruvarna var släpade i gruset....

Jag tror inte jag behöver skriva att vi blev rätt ilskna...


Här ovan ses masten - återigen - klar för påmastning.

Vi tuffade runt till varvet med båten och fick återigen hjälp av vår H-båtskamrat Stefan. Vi brukar hjälpa varandra med av- och påmastningar, och i år hade vi optimala förhållanden med vindstilla och sol, så allt gick mycket smidigt.

Som belöning drack vi kaffe och åt kanelsnäckor på Sveas fördäck.

Igår tisdag avslutades den inre rengöringen; dammsugning och renskurat med varmt vatten och såpa, nu är det klart att "flytta in" för lite längre färder.

Men innan vi gjorde det tog vi en liten sväng över Baggensfjärden, och kunde äntligen njuta lite av vår båt i solen. Se filmen och njut!

Batterier och el...

I brist på en syraprovare som mäter batteriets hälsa (jajaja jag vet, 24,90 på Biltema...) så kånkade vi hem de gamla batterierna av märket Exide och laddade dessa i tur och ordning. 15 kilo styck. Phu.

Vi trodde vår gamla hederliga Cetek-laddare, lite stålborste, vaselin och destillerat vatten skulle få rätsida på dem. Båda batterierna fick efter två dygn grönt ljus= fulladdade. Så kånka ut till jolle, ro ut till båten och installera. Nu skall det väl ändå fungera??

Icke! Voltmetern nästan i botten undet glödning och segt som sirap. Batterierna är officiellt slut.



Bara att ta tjuren vid hornen, så vi for till Erlandssons brygga och köpte ett par nya Tudor av acceptabel kvalitet. De skall väl räcka ett par år om man behandlar dem med varlig hand. En syraprovare köpte vi också (är trött på att bära batterier nu!), skall bli intressant att se vad de gamla batterierna har i jämförelse med de nya.

Kånkade ned de nya batterierna till jollen, ut till båten och installera.

Funderade dessutom på om det kan vara något som segar till starten, kanske vatten i bränslet? Allt som stör en lätt start skall elimineras! Lika bra att tömma finfiltret ordentligt än en gång nu när vi har kört motorn en del, och si vilken läbbig bottensats som hånlog mot mig i glasslådan:

OK, så lufta systemet, stäng alla luckor och huvar, på med huvudströmbrytaren, glöda en minut...

Startade så snällt!

Kanske var de gamla batterierna slut (inköpta 2006 enl tidigare ägare) eller så har den automatiska länspumpen dränerat dem.

Den automatiska länspumpen förresten sitter direkt på batteriet, och är därmet säkrad separat. Den säkringen plockade jag ut nu när jag ju har daglig koll på båten så får jag en egen uppfattning om hur mycket (eller lite) hon läcker utan att de nya batterierna blir trötta.

Skönt att kunna starta båten igen särskilt som vi tänkte masta på nu på söndag...!

Batteri, bom, mast och skyltar.

Eftersom batterierna som tidigare nämnts var urladdade tog vi iland det ena för att ladda upp det. Det andra får vänta på sin tur, vi har ju bara en batteriladdare och det kan ju vara bra att ha ett batteri kvar som kan dra automatlänsen vid behov.


Mast och bom fick sig en körare igår. Flagnad fernissa avlägsnades och ny halvmatt lades på (ses torka på bilden). Det blir fler lager innan åbäket ställs på båten. Bara bommen väger säkert mellan 30-35 kilo!


Masten låg på ena sidan i mastskjulet under vintern och såg riktigt bra ut tyckte vi, men när vi vände på steken och såg SB-sidan nu på vårkanten var den till vår fasa inte alls lika rolig. Så fram med sickel och papper och så fick sig även den en rejäl bättringsomgång i den skarpa vårsolen.


Eftersom vi bestämde oss för att byta namn på båten när vi köpte henne var det ett givet läge för en skyltrenovering. I höstas monterade vi därför ned de gamla skyltarna, och ditskruvade metallbokstäver skruvades av. Igår färdigställdes den sista finslipningen till perfektion innan ifräsning av själva namnet och fernissa samt färg i bokstäverna skall appliceras. Roligt nog verkar skyltarna vara helt friska i träet och ser så här fina ut i obehandlat skick. Nu återstår val av typsnitt, och när skyltarna hängs upp kommer båten verkligen vara vår!

Man lär sig...

Vi hade planer på att packa ihop hela familjen med matsäck och blöjor och allt för att ta en trevlig tur med båten. Men det var kallt idag. Så jag åkte istället själv till båten för att fixa och städa.

Och så här i efterhand kan jag annars se vilken totalt misslyckad expedition det hela hade blivit. Här är varför:

1, Jollen var borta. Den låg inte på sin plats. Satans snorungar (förmodligen) hade stulit båten och paddlat tvärs över viken med en annan jolles åror. En toftplatta saknas, svårt att få tag i en ny. Lång promenad och roddes hem. Kraftlås inhandlas imorgon dag.


2, Väl framme på båten ville jag starta upp för att ladda batterierna. Efter nära en veckas frånvaro misstänkte jag att den automatiska länspumpen nog kan tömma batterierna om man har otur, så bäst att fylla på.

Men så hade tyvärr redan skett. Dessutom har idioten till kattskinnselektriker som kopplat ihop elsystemet dragit fler förbrukare förbi huvudströmbrytaren, tex kompassbelysningen (?) som lös när jag började felsöka. Grrr. Får ta hem batterierna imorrn och ladda. Skall man glöda räcker det inte med skitbatterier.

3, Frömjöl och fågelskit på hela båten. Björk- och måsjävlar. Måste nog montera stora fågelskrämman (=masta på).

Stor rengöring vidtogs av däck och överliggare samt överbyggnad.

Sen kunde det riktiga arbetet äntligen påbörjas. Fönster polerades blanka och styrhytt skurades och doftar rent. Det var inte gjort på länge.

Nu skall jag bara hitta batteriladdaren igen...

Kul trestegsraket!

Nu när vi har sjösatt har vi som sagt även passat på att ta en liten paus från det tidigare intensiva rustandet. Det kan heller inte skada att låta Svea svälla i lugn och ro och bli riktigt tät och fin vid sin boj.

Dock planerar vi under morgondagen att ta en liten tur ut till närmsta vik för att äta lunch och för att skrubba båten riktigt ren invändigt med varmvatten och såpa.

Dessutom gjordes de illaluktande dynorna rena idag med tvättmedel och varmt vatten. Nu har de legat i torkrummet i fyra timmar och det droppar fortfarande... På sikt blir det nya, det lovar jag.

Men man kan ju inte göra ett inlägg utan att bjuda på lite ögongodis också... så här är en lite rolig trestegsdetalj av förstäven. Håll tillgodo!

Lugnet efter stormen

Efter en intensiv slutspurt är det som sagt skönt att båten är i sjön! Var på plats tidigt igår för att länsa eventuellt läckage. Hon hade tagit in en acceptabel mängd vatten, men inget som inte snabbt gick att pumpa ut för hand.

Enligt de mer erfarna träbåtsvännerna på varvet var de sista veckorna på land ovanligt torra, och vissa sov till och med över första natten i sina båtar för att övervaka vatteninträngningen!


Kranföraren Svenne från Flens Byggmaskiner som varje år med mycket stor säkerhet och precision kör sin Marchetti MG 70.4 kunde mäta upp att Svea vägde 4 300 kg vid lyftet.

Så 4 500 kg lastad och med rigg var ingen usel gissning.

Svea flyter!

Efter några oerhört intensiva dagar med att få klart det sista innan sjösättning känns det mycket skönt att Svea nu är i sjön!

Men innan dess hanns en hel trave punkter med att bockas av från listan:

Motorservice i form av:
- Luftfilterbyte
- Impeller och impellerpackningsbyte
- Bränslefilterbyte
- Oljebyte
- Oljefilterbyte


Vem kunde tro att luftfilterburken kom från en SAAB? Biltema är faktiskt väldigt bra ibland.


Tveklöst dags att byta filter... urk. Additiv spilldes i tanken för att förhindra beväxning.


Propellern borstades från matt gröntrött kulör till strålande vårglans...


Båten vattnades invändigt och blöta trasmattor hjälpte till att skapa en fuktig miljö (tack IKEA för löjligt billiga mattor...).


Båthuset märktes upp i detalj (vilket givetvis noggrant fördes in i båthusritningen). Båthuset rev vi sedan, samt bars undan och presenningarna veks och transporterades hem.

Båten tömdes på skräp, verktyg och maskiner och fendrarna fick nya linor och hängdes på plats.


..samt sist men icke nog så viktigt: den kungliga dyvikan sattes på plats... Klart för sjösättning!