Höst höst höst...

Jag undrar om det beror på det faktum att man egentligen inte vill avrusta som gör man aldrig hittar tillräckligt tid att göra det i lugn och ro? Ikväll fick jag efter morgonens fasansfulla frostattack lite eld i baken och åkte ned till båten när resten av besättningen knoppat in.


SB-batteriet kopplades till favoriten C-Tekladdaren för att vinterfyllas.


Ur den här väl undangömda tappen tömmer man vattnet ur den vattenburna värmeslingan. Man måste inte göra det, men jag var osäker på hur mycket glykol vattnet innehöll.


Vattnet såg tillräckligt blått ut för att fungera som antifrysmedel i denna lilla skål plus septiktank.


Därefter diskade jag några överblivna skräpiga kaffekoppar med den kvarvarande mängden färskvatten som fanns kvar, samt demonterade tanken och tömde det allra sista över relingen. Därefter kopplade jag in elementet för att få ut all kvarvarande fukt ur kölarna och hålla fryspunkten på avstånd tills vi hunnit konservera motorn. FV-tanken fungerar som utmärkt elementställ. Jag lyfte undan alla durkar i kajutan för att få maximal cirkulation och dubbelkollade att vi hade en liten glip i skylighten så fukten hittar ut.


Sedan hade i all hast två timmar gått åt och det var dags att knalla hemåt. Nästa gång skall vi konservera motorn och tömma båten på alla tusentals skut-doftande prylar. Mums.

Steget efter det är att få upp täckställningen. Mums igen.