Med en snäckig träskuta på land finns bara ett sätt att snabbt få bort de hemska odjuren; fysiskt avlägsnande medelst skrapa. Med en kraftig högtryckstvätt slår man tydligen in fukt djupt i träet och riskerar frostsprängningar om fukten inte hunnit ut innan kölden kommer, och det gör den ju snart. Dessutom är det inte säkert att snäckorna släpper för det!
Vi inhandlade därför denna ergonomiska skönhet (som är till för lim...) och den fungerade som synes utmärkt, även om det var hårt arbete för kontorskroppen att få bort vartenda liten havstulipan.
Se så vackert!
Men det räckte inte. Så fram med nästa borstskrubbare och påt' igen. Med denna "svinto på handtag" som jag hittade i förrådet jämnade jag ut tjärlagret och fick bort de flesta ojämnheterna på hela skrovet.
När det äntligen var klart sträckte Rune på halsen från Hambos undersköna sittbrunn och deklamerade högtidligt att "Nu är det lunch!"
"Äntligen!" hojtade jag tillbaka och skuttade med lätta steg ned till vattnet och satte mig vid mastskjulet i solen och inmundigade medhavd matsäck. Godaste och mest välförtjänta koppen kaffe på mycket länge!
Sista timmarna ägnades åt att få överdelen på båten ren. Friborden och relingen utvändigt fick sig en avfettad skrubbning med en bra och lagom mjuk borste, och här ses styrhyttstaket åter sakta men säkert bliva vitt.
Inlägg
Bra jobbat!
SvaraRaderaDu är en bra förebild för oss..
Snart är det dax för oss att ta upp och måla vår lilla skuta.. Fast sen ska hon ju sjösättas igen och tjäna oss hela vintern :)
Du får berätta om dina planerade Sveaprojekt för vintern..
//Göran