Batterier och el...

I brist på en syraprovare som mäter batteriets hälsa (jajaja jag vet, 24,90 på Biltema...) så kånkade vi hem de gamla batterierna av märket Exide och laddade dessa i tur och ordning. 15 kilo styck. Phu.

Vi trodde vår gamla hederliga Cetek-laddare, lite stålborste, vaselin och destillerat vatten skulle få rätsida på dem. Båda batterierna fick efter två dygn grönt ljus= fulladdade. Så kånka ut till jolle, ro ut till båten och installera. Nu skall det väl ändå fungera??

Icke! Voltmetern nästan i botten undet glödning och segt som sirap. Batterierna är officiellt slut.



Bara att ta tjuren vid hornen, så vi for till Erlandssons brygga och köpte ett par nya Tudor av acceptabel kvalitet. De skall väl räcka ett par år om man behandlar dem med varlig hand. En syraprovare köpte vi också (är trött på att bära batterier nu!), skall bli intressant att se vad de gamla batterierna har i jämförelse med de nya.

Kånkade ned de nya batterierna till jollen, ut till båten och installera.

Funderade dessutom på om det kan vara något som segar till starten, kanske vatten i bränslet? Allt som stör en lätt start skall elimineras! Lika bra att tömma finfiltret ordentligt än en gång nu när vi har kört motorn en del, och si vilken läbbig bottensats som hånlog mot mig i glasslådan:

OK, så lufta systemet, stäng alla luckor och huvar, på med huvudströmbrytaren, glöda en minut...

Startade så snällt!

Kanske var de gamla batterierna slut (inköpta 2006 enl tidigare ägare) eller så har den automatiska länspumpen dränerat dem.

Den automatiska länspumpen förresten sitter direkt på batteriet, och är därmet säkrad separat. Den säkringen plockade jag ut nu när jag ju har daglig koll på båten så får jag en egen uppfattning om hur mycket (eller lite) hon läcker utan att de nya batterierna blir trötta.

Skönt att kunna starta båten igen särskilt som vi tänkte masta på nu på söndag...!